Jag skrev för några månader sedan att jag ville
bli mer bevandrad inom teologi och thlogi.
Tänkte att jag skulle reflektera lite över hur
det har gått. När det gäller teologins område
har jag lärt mig en massa nya saker. Det är
inget som jag ämnar ta upp här för då skulle
jag kunna skriva mer än någon orkar läsa.
Jag kan bara konstatera att jag tycker att
min utbildning är väldigt bra och stimulerande.
När det gäller Theresia tycker jag att vi på
sätt och vis har kommit närmare varandra
sedan Rut kom. Jag tror också att den jobbiga
graviditeten och det hjärtfel som upptäcktes
har bidragit till att vår relation har stärkts.
Jag har ännu mer kommit att uppskatta
och värdesätta henne. Hon är så förståndig
när det gäller relationer och att jag vuxit
mycket som person de senaste åren är
mycket hennes förtjänst. Det som är så bra
med Theresia är att hon aldrig kommer
med smicker, utan hon är otroligt uppriktig
och klarsynt. Sedan är hon rolig också =)
torsdag 25 september 2008
söndag 3 augusti 2008
MUCK!
I fredags jobbade jag min (förhoppningsvis) sista dag på DHL i Västerås. Det har varit ett kul jobb även om jag ibland har fått slita hårt. Jag kommer att sakna mina kollegor och jag vill gärna besöka dem igen framöver.
Jag tackar Gud för den tid som varit, den tid som nu kommer och även den tid som är nu då jag får vara tillsammans med min lilla familj =)
Jag tackar Gud för den tid som varit, den tid som nu kommer och även den tid som är nu då jag får vara tillsammans med min lilla familj =)
söndag 13 juli 2008
Ett nytt äventyr...
Jag tror att jag förstod innan att det skulle vara stort att få barn, men allt var på sätt och vis så overkligt fram till för ett par dagar sedan. Det är en sådan otrolig förmån och utmaning att få ett barn att älska och vårda, förhoppningvis inte bara för en kort tid utan många år framöver.
Jag längtar efter att få vara en bra far för min lilla Rut. Vill vara en far som genom mina ord och handlingar ger henne en sund självkänsla och visar henne sitt sanna värde. Jag vill också fortsätta älska, hedra och respektera min fru. Jag älskar min lilla familj så mycket. Vilka underbara tjejer som jag får leva med. Känns så otroligt fint att jag får betyda något för dem...
fredag 11 juli 2008
Jag har blivit pappa!
Det är helt oförklarligt underbart! Hon är en sådan skönhet och som pappa är jag helt såld på min älskade bedårande lilla dotter!
Hon kom till oss den 10 juli kl 1407. Hon vägde 3480 gram och var 51 cm lång. Vi är så glada Rut att du äntligen kom till vår värld!
Efter födelsen fick Theresia sammanlagt c a fem-sex minuter tillsammans med Rut och sedan blev jag och Rut inlagda på en annan avdelning. Under bebisens första dygn är det jag som har haft det huvudsakliga ansvaret för henne även om vi har traskat ett antal gånger genom kulvertsystemen för att besöka hennes mor. Givetvis har jag fått hjälp på min avdelning att sköta Rut bl a hur jag ska mata henne, byta blöjor och värma henne med min kropp. Hela föregående natt har Rut legat större delen av tiden vid mitt bröst. Inte för att hon skrek om hon inte fick, utan för att hon hade minst "andningssvårigheter" när hon låg så. Det är jättevanligt att nyfödda barn blir lite täppta i näsan när de kräks upp fostervatten och andra rester från tiden i moderlivet. När hon låg bredvid mig eller i sin egen säng låg hon och snarkade och kippade efter luft, så jag hade till slut inte hjärta att somna utan att försäkra mig om att hon hade det bra.
Nu idag på eftermiddagen kom Theresia över till mig och Rut har legat och sovit vid hennes bröst nästan ända sedan dess. Just nu ligger Rut och blir ammad, vilket hon gjorde vid ett av tillfällena igår då vi besökte Theresia. Hon är bara så söt och så duktig!
Hon kom till oss den 10 juli kl 1407. Hon vägde 3480 gram och var 51 cm lång. Vi är så glada Rut att du äntligen kom till vår värld!
Efter födelsen fick Theresia sammanlagt c a fem-sex minuter tillsammans med Rut och sedan blev jag och Rut inlagda på en annan avdelning. Under bebisens första dygn är det jag som har haft det huvudsakliga ansvaret för henne även om vi har traskat ett antal gånger genom kulvertsystemen för att besöka hennes mor. Givetvis har jag fått hjälp på min avdelning att sköta Rut bl a hur jag ska mata henne, byta blöjor och värma henne med min kropp. Hela föregående natt har Rut legat större delen av tiden vid mitt bröst. Inte för att hon skrek om hon inte fick, utan för att hon hade minst "andningssvårigheter" när hon låg så. Det är jättevanligt att nyfödda barn blir lite täppta i näsan när de kräks upp fostervatten och andra rester från tiden i moderlivet. När hon låg bredvid mig eller i sin egen säng låg hon och snarkade och kippade efter luft, så jag hade till slut inte hjärta att somna utan att försäkra mig om att hon hade det bra.
Nu idag på eftermiddagen kom Theresia över till mig och Rut har legat och sovit vid hennes bröst nästan ända sedan dess. Just nu ligger Rut och blir ammad, vilket hon gjorde vid ett av tillfällena igår då vi besökte Theresia. Hon är bara så söt och så duktig!
onsdag 9 juli 2008
Ovisshet...
Theresia har inte mått så bra de senaste dagarna och hon har haft det lite svårare med andningen när hon ska sova den här senaste veckan. Hon kontaktade specialistmödravården i Uppsala och de tyckte att hon skulle bli inlagd, så nu är hon på sjukhuset och jag är hemma.
Har försökt hjälpa henne så gott jag har kunnat de här veckorna, men nu får jag lägga hennes hälsa och förlossningen först och främst i Guds händer, men även i sjukhuspersonalens händer. Jag tror faktiskt att hon har somnat nu och det borde jag också göra. Har min mobil i beredskap ifall jag skulle få ett samtal från Theresia. Hon är trots allt i vecka 39 nu...
Har försökt hjälpa henne så gott jag har kunnat de här veckorna, men nu får jag lägga hennes hälsa och förlossningen först och främst i Guds händer, men även i sjukhuspersonalens händer. Jag tror faktiskt att hon har somnat nu och det borde jag också göra. Har min mobil i beredskap ifall jag skulle få ett samtal från Theresia. Hon är trots allt i vecka 39 nu...
tisdag 1 juli 2008
Semester!
Semester! Ingen sol och inget barn så långt ögat kan nå... Fast det känns rätt bra ändå faktiskt. Jag har behövt en semester länge fast det är inte förrän man varvar ner som man inser det. Fyra veckor semester och två veckor pappaledigt när barnet kommer är vad jag får i år d v s totalt sex veckor. Har nog inte varit ledig så länge på tio år för i gymnasiet sommarjobbade jag varenda sommar och några veckor efter studenten ryckte jag in i lumpen.
Har äntligen lyckats få ut tackkorten från vårt bröllop. Tack till alla som gett sig till tåls. Ni ska veta att vi har haft levt i kappsäck fram till februari i år. Sedan beställde Theresia tackkort som vi fick någon gång i mars. Efter det har hon gjort så mycket hon orkat medan jag har jobbat heltid, pendlat och varit upptagen många kvällar i veckan. Med tanke på Theresias hälsotillstånd har hon gjort ett fantastiskt jobb med korten och nu har jag kunnat hjälpa henne med det sista nu i början på semestern. Vi skickade ut över 110 tackkort. Sedan har jag också dammsugit lägenheten och beställt massa studieböcker som jag behöver nu till hösten. Theresia har varit duktig och tvättat och sedan har vi tittat på Simpsons -the movie. Slappt!
Har äntligen lyckats få ut tackkorten från vårt bröllop. Tack till alla som gett sig till tåls. Ni ska veta att vi har haft levt i kappsäck fram till februari i år. Sedan beställde Theresia tackkort som vi fick någon gång i mars. Efter det har hon gjort så mycket hon orkat medan jag har jobbat heltid, pendlat och varit upptagen många kvällar i veckan. Med tanke på Theresias hälsotillstånd har hon gjort ett fantastiskt jobb med korten och nu har jag kunnat hjälpa henne med det sista nu i början på semestern. Vi skickade ut över 110 tackkort. Sedan har jag också dammsugit lägenheten och beställt massa studieböcker som jag behöver nu till hösten. Theresia har varit duktig och tvättat och sedan har vi tittat på Simpsons -the movie. Slappt!
lördag 21 juni 2008
Nu börjar det dra ihop sig!
Det är mycket som händer och som är på väg att hända nu. Har äntligen gått på en efterlängtad semester så här lagom till midsommar. Här tidigare i veckan fick jag också beskedet att jag är antagen till den pastorsutbildning som jag vill gå i höst. Det är en stor förändring i mitt liv, men något som kommer att vara och är ännu större är att jag snart ska bli pappa. Snart är det dags!
Antar att jag kommer att få mycket att skriva om här framöver angående att vara pappa och hur ett nytt liv som kom att förändra mitt och Theresias liv dramatiskt. Det är spännande, lite läskigt och ganska overkligt, men snart, snart vet jag hur det är. Då tar jag de första stapplande stegen i att ta hand om mitt lilla barn tillsammans med min hustru.
Ser fram emot en spännande sommar och en spännande höst!
Antar att jag kommer att få mycket att skriva om här framöver angående att vara pappa och hur ett nytt liv som kom att förändra mitt och Theresias liv dramatiskt. Det är spännande, lite läskigt och ganska overkligt, men snart, snart vet jag hur det är. Då tar jag de första stapplande stegen i att ta hand om mitt lilla barn tillsammans med min hustru.
Ser fram emot en spännande sommar och en spännande höst!
måndag 12 maj 2008
Teologi och Thlogi
Nu till hösten ska jag om det går som planerat studera till pastor och det kommer att innebära bl a studier av teologi och ledarskap. Kommer nog lära mig en hel del intressant som jag samtidigt får tillämpa under den praktik som studierna varvas med varje vecka. Ska bli spännande!
Teologi i all ära, men något som är minst lika intressant är Thlogi, läran om Th. Det är en lektion som kommer att vara lika länge som vårt äktenskap. Det är så intressant att få studera och lära känna sin fru. Lära känna nya sidor hos henne och se hur hon kommer att förändras och utvecklas under årens lopp.
Jag tror att den bästa teologin är förankrat i det vardagliga och jordnära. Man behöver inte studera teologi för att lära känna Gud, utan det är just att få upptäcka vem Han är i praktiken, i vardagen, i det personliga som har gjort störst intryck på mig. Tror att jag kommer att växa på många olika sätt genom mina studier, men jag vill aldrig fastna i någon teoretisk bubbla som distansierar mig från Gud. Det är skillnad att känna till saker om en person och att känna en person. Detta går oftast hand i hand, men det är viktigt att förstå skillnaden.
Samma sak gäller min Thlogi d v s min relation med Theresia. Jag vill inte bara kunna rapa upp en massa information om henne och alla hennes egenskaper efter att ha känt henne i många år, utan jag hoppas att få komma verkligt nära hennes innersta, hennes hjärta, den hon är ju längre tiden går.
Jag hoppas att det här ska få prägla min relation till Gud, till Th och alla runt omkring mig.
Teologi i all ära, men något som är minst lika intressant är Thlogi, läran om Th. Det är en lektion som kommer att vara lika länge som vårt äktenskap. Det är så intressant att få studera och lära känna sin fru. Lära känna nya sidor hos henne och se hur hon kommer att förändras och utvecklas under årens lopp.
Jag tror att den bästa teologin är förankrat i det vardagliga och jordnära. Man behöver inte studera teologi för att lära känna Gud, utan det är just att få upptäcka vem Han är i praktiken, i vardagen, i det personliga som har gjort störst intryck på mig. Tror att jag kommer att växa på många olika sätt genom mina studier, men jag vill aldrig fastna i någon teoretisk bubbla som distansierar mig från Gud. Det är skillnad att känna till saker om en person och att känna en person. Detta går oftast hand i hand, men det är viktigt att förstå skillnaden.
Samma sak gäller min Thlogi d v s min relation med Theresia. Jag vill inte bara kunna rapa upp en massa information om henne och alla hennes egenskaper efter att ha känt henne i många år, utan jag hoppas att få komma verkligt nära hennes innersta, hennes hjärta, den hon är ju längre tiden går.
Jag hoppas att det här ska få prägla min relation till Gud, till Th och alla runt omkring mig.
måndag 28 april 2008
Vilken härlig helg!
För mig började helgen nu redan i torsdags då jag fick hem min älskade Theresia. Redan innan allt det här med Theresias hjärtproblem blev uppdagat hade vi bokat in oss på en konferens i Stockholm och det möjliggjorde att jag fick komma ifrån jobbet ett tag och bli uppbyggd i min ande och min själ efter allt som hänt. Vi fick övernatta hos en god vän som heter Anders (tack förresten om du läser det här).
Själva konferensen började på torsdag eftermiddag och slutade vid lördag lunch. Det var en ledarkonferens arrangerat av New Wine (från början en förenyelserörelse inom den anglikanska kyrkan i England). Det är en väldigt karismatisk rörelse och konferensen lockade pastorer och ledare från alla möjliga samfund. Det inkluderade inspirerande seminarier i Klara kyrka och spektakulära kvällsmöten i Storkyrkan i Stockholm (där även Th som vilade dagtid deltog).
Efter ett par härliga och upplyftande dagar i Stockholm var det dags för mig att bli firad i samband med min födelsedag (25 år, 25 april). Det var väldigt roligt att ha många vänner på besök nu i lördags kväll och Ths familj i söndags (min familj och släkt hade firat mig helgen innan). Ett stort tack till alla som gav mig en fin gemenskap och fina presenter!
Själva konferensen började på torsdag eftermiddag och slutade vid lördag lunch. Det var en ledarkonferens arrangerat av New Wine (från början en förenyelserörelse inom den anglikanska kyrkan i England). Det är en väldigt karismatisk rörelse och konferensen lockade pastorer och ledare från alla möjliga samfund. Det inkluderade inspirerande seminarier i Klara kyrka och spektakulära kvällsmöten i Storkyrkan i Stockholm (där även Th som vilade dagtid deltog).
Efter ett par härliga och upplyftande dagar i Stockholm var det dags för mig att bli firad i samband med min födelsedag (25 år, 25 april). Det var väldigt roligt att ha många vänner på besök nu i lördags kväll och Ths familj i söndags (min familj och släkt hade firat mig helgen innan). Ett stort tack till alla som gav mig en fin gemenskap och fina presenter!
onsdag 23 april 2008
Vad vore livet utan mirakel?
De här senaste dagarna har varit lite speciella och ganska omvälvande. Jag väcktes ur mitt halvvakna tillstånd kl 5 i fredags morse av min fru som sade att hon behövde åka till akuten för att hon inte kunde andas ordentligt. Till en början kändes allt så overkligt och just därför kunde jag distansera mig från det hela och bevara lugnet.
När vi senare på dagen fick reda på att Th hade problem med hjärtat började adrenalinet att pumpa och tankarna att snurra. När hon sedan blev inlagd började man förstå att det var på riktigt och känslan av att det var allvarligt förstärktes när hon dagen därpå blev förflyttad till Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Hur håller man modet uppe i en sådan här situation när man inte helt säkert vet om Th kommer bli bättre eller sämre? Vad gör man när man inte vet hur det kommer gå för henne och vårt lilla barn? När man inte vet hur det kommer att gå med en framtida förlossning? Vad skulle jag göra om Th och/eller barnet dog?
Det är i sådana här situationer som man behöver påminna sig själv om att man är ett mirakel. Man behöver påminna sig om att vårt äktenskap är ett mirakel och att det lilla barnet i magen också är ett mirakel.
Hur kan jag säga något sådant?
Jag tror att hoppet är det sista som överger en människa. Jag tror att hoppet i sig är ett mirakel. Att människor har vågat hoppas och tro på något bättre har ibland fått de mest fantastiska konsekvenser. Tänk vad världen skulle ha sett annorlunda ut om det inte fanns människor som hoppades på någonting. Det skulle förmodligen ske färre mirakel.
Nu verkar det som om Th får komma hem från sjukhuset imorgon. Det väcker hopp, även om det finns en del kvar att hoppas på när det gäller hennes hälsa. Ett stort tack till Johanna och Tomas, Peter och Helena, Åke och Lilian m fl för vad ni gjort för Th och även för mig under den här tiden...
När vi senare på dagen fick reda på att Th hade problem med hjärtat började adrenalinet att pumpa och tankarna att snurra. När hon sedan blev inlagd började man förstå att det var på riktigt och känslan av att det var allvarligt förstärktes när hon dagen därpå blev förflyttad till Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Hur håller man modet uppe i en sådan här situation när man inte helt säkert vet om Th kommer bli bättre eller sämre? Vad gör man när man inte vet hur det kommer gå för henne och vårt lilla barn? När man inte vet hur det kommer att gå med en framtida förlossning? Vad skulle jag göra om Th och/eller barnet dog?
Det är i sådana här situationer som man behöver påminna sig själv om att man är ett mirakel. Man behöver påminna sig om att vårt äktenskap är ett mirakel och att det lilla barnet i magen också är ett mirakel.
Hur kan jag säga något sådant?
Jag tror att hoppet är det sista som överger en människa. Jag tror att hoppet i sig är ett mirakel. Att människor har vågat hoppas och tro på något bättre har ibland fått de mest fantastiska konsekvenser. Tänk vad världen skulle ha sett annorlunda ut om det inte fanns människor som hoppades på någonting. Det skulle förmodligen ske färre mirakel.
Nu verkar det som om Th får komma hem från sjukhuset imorgon. Det väcker hopp, även om det finns en del kvar att hoppas på när det gäller hennes hälsa. Ett stort tack till Johanna och Tomas, Peter och Helena, Åke och Lilian m fl för vad ni gjort för Th och även för mig under den här tiden...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)