fredag 26 juni 2009

Pappaledig och bibelstuderande!

Det känns fantastiskt skönt att få vara pappaledig i sommar och speciellt nu när vädret har skärpt till sig och vi som familj har börjat återhämta oss efter några veckor av sjukdom. Har haft tid att sitta och studera Guds ord lite extra genom att kolla lite på den grekiska grundtexten och läsa olika bibelkommentarer som berör vissa bibelverser.

Jag ska snart predika i Enakyrkan och jag är sugen på att göra en riktig textpredikan och verkligen lägga ut en bibeltext istället för att ha ett "flashigt" tema som jag sedan stöder med några bibelord. Jag funderar att predika utifrån Fil 2:1-11 vilket verkligen är en kanontext. Jag har börjat kolla upp både vad som står i grundtexten och en bibelkommentar. Jag fastnade för de första verserna i stycket som säger:

"Om ni nu har tröst hos Kristus, uppmuntran av hans kärlek och gemenskap i Anden, om medkänsla och barmhärtighet betyder något, gör då min glädje fullkomlig genom att ha samma sinnelag och samma kärlek och genom att vara ett i själ och sinne." (Fil 2:1-2)

Det finns hur mycket som helst att säga om de här två verserna, men det som jag fastnade för var den bibelkommentar som tryckte på att förutsättningen för att själv kunna älska andra och visa andra barmhärtighet är att vi själva ha fått uppleva den kärleken. Hur ska vi kunna hjälpa och trösta andra om vi inte har vår tröst och hjälp hos Gud? Nu tror inte alla på Gud, men principen är densamma oavsett om man är troende eller inte: Man kan inte ge någonting som man inte har fått. Frågan som blev så viktig för mig var: Har jag min tröst hos Gud? Låter jag hans kärlek till mig bygga upp mig och stärka mig? För mig personligen har det varit väldigt konkret under de senaste veckorna när vi som familj har varit sjuka. Det är svårt för mig att älska i egen kraft om jag inte har min tröst hos Gud.

Ordet som har översatts till tröst i de flesta svenska bibelöversättningar (Svenska Folkbibeln och Bibel 2000) och som är översatt till uppmuntran (encouragement) i de flesta engelska översättningar är ordet paraklesis vilket är mycket snarlikt det grekiska ord som många gånger används för den helige Ande parakletos som kan översättas till försvarare eller hjälpare. Det är den helige Ande som förmedlar Guds kärlek och tröst till oss för att vi ska kunna förmedla den kärleken och trösten till andra människor.

Vad är det då som den trösten och kärleken ska leda till enligt Paulus? Jo, han ger en oerhört radikal utmaning genom att utmana de kristna att vara ett på alla plan enade i en ande och för ett syfte. Det grekiska ordet som beskriver andlig enhet sumpsuchos används bara här i hela Nya Testamentet och kan översättas som ett i alla begär. Ett stort problem i dagens Sverige är att vi endast vill umgås med dem som är likasinnade och det är ett stort problem även bland många kristna. Paulus säger inte att vi bara ska förena oss med kristna som är exakt likadana som oss, utan att Anden ska förena många olika människor som naturligt sett fungerar olika, tänker olika och längtar efter olika saker till att vara ett i hjärta och syfte. Det är här som Guds kärlek och uppmuntran vill ge oss generösa och barmhärtiga hjärtan som inkluderar människor till en gemenskap i den helige Ande!

Jag skulle kunna säga mycket mer, men jag tror att jag sätter punkt där för den här gången =)


1 kommentar:

Fru sa...

"ett i alla begär"... det är stort. Kristus och hans vilja måste vara allt vi längtar efter om vi ska vara ett i alla begär. :) Det är mysigt att du studerar ordet och skriver om vad du märker! :)